Linkin in Tallin...part 2

Få se här nu...vad hade jag avverkat...just det underhållning & lönfet hallik...orsaken att jag titulerade tjockisen som det var, att han omöjligen med sitt brutalt fula anlete, svettstank & bukfett kunde få napp av två superduper blonderade öststadsflickor i 18 års åldern i samma naffs som rödfärgen började tonas ner, efter min systera -Nej, jag fattar inte vad du säger dumme fan D R A yppades.

Inte ens de halvheta (dock apfulla) små pojkarna i baren som åtmindstånde såg humana nog ut i jämförelse med denna vaggande ryska valross kunde plockat dessa två donnor på två minuter... så teorin blir självfallet att det var gubbfans workin girls & han hade hoppats på att vi var förkrossade fattibarn som ville jobba som "modell" världen runt, men dock...vi hade ju kunnat peta upp våra eu pass & gett ett bart simpson HAHA när vi flaxa förbi i tullen!

Anyway...skit i gubbfan nu, så sitter syrran & vaktar ett bord...insåg rätt snabbt att ska man kunna sitta, äta & röka bör man likt en haj anfalla ett bord och blänga ner eventuella stolsnyltare & tangopensionärer från att pressa asset vid VÅRAT bord (ja vi e divor & inbillar oss massor av saker, men vi e snygga så...aha...vaddå) en verry strange kvinna, med en ännu mer strange "jag är en nucka & inte workingirl"-outfit närmar sig med extrema häckvifftande rörelser & stjäl bordet brevid.
Så medans jag & sonen pinnar iväg till det berömda kösystemet med "roliga" guldfärgade laburint/tortyrstångar (gör faktiskt asont om man råka missa en sväng & går in i pinnfan...och där rök eventuella mödommar stenhårt) inhandlar vår lilla dinner & raskt kutar med balanserande bricka tillbaka till bordet, så ser jag plötsligt att syrran ser strange ut?! Vad har hänt???
Hon har blivit antastad...ja psykiskt då rå...den paranta lilla NON working girl tyckte tydligen att sortimentet med herrar låg under hennes värdighet, men dock kunde hon allt tänka sig ett flickebarn...hon hade blinkat förföriskt & graciöst med pekfingret dragit upp sin (asfula för övrigt) klänning...heeela vägen från fotknölarna upp...tja vid knät så hade syrran börjat hulka & undrade vad fan var kärringens problem! Lesbian terror!?! Sa åt syrran att tja du...ta en sån här fin liten peng & kasta på henne...20 cent borde väl det vara värt?!
Illa illa säger jag bara...och då hade vi inte ens nått Tallins hamn än!

När vi sent om sider vaknade på andra sidan sjön & trasslat oss ur täcken, slagit skallarna i de fina små sängarna & hittat ut den fina lilla hytten...vad möts man av?! En skräcksyn direkt...jag gillar som sagt att vakna i lugn & ro...där står folk på ryggen på varandra, pressat upp sina kabinväskor i asset på varandra med villt stirrande ögon...och återigen detta dreglande, fan man blev ju rädd...nyvaken & håret på ända...så en människomur, man blev ju lätt oroad att båten snart kantrar när alla står som packade sillar på samma jävla fläck!

Fick användning av mina vassa armbågar & pissiga morgonhumör...blängde ner mina kära medpassagerare & se där....likt jesus delade på havet, delade jag på alla ipekkon...vaddå köa?! För att kliva av båten?! Sjuk eller??? Pfft...mitt kaffe är det enda värt att köa för!!!