det kryper i lådan...

Jahapps...då har man blivit mamma igen då, ja inte direkt...men ute i rummet kraffsar två stycken små racer hamstrar av modell dvärg.

Så fruktansvärt söta, men snabba på kvällen...suttit & pillrat med dem, slutade med att man hade en i BH´n innan man hann blinka, medans dens kumpan försökte sätta i sig tröjan?! De måste haft en strategi, en äkta hämdplan efter man terrat dem med kameran de ljusskygga små liven. Och nu vet jag, de är självmords kandidater...den ena kuta upp & satte sig på axeln... plötsligt fick den för sig att hoppa?!? Tur att man har snabba reflexer...annars hade det vart hamsterpaj...eller nått liknande!

Sonen var jublande glad, äntligen hade vi husdjur igen...även om dessa inte ens skulle kunna vara Shivas tass mohahaha...så nu Chribba vet du vad vi har i buren :)

Uäk...de hade värsta råttan där...fet fan, och det är viss skillnad på en dvärhamster & en sådan... de ser liksom mycket farligare ut, de kan säkert knipa av en både ett och annat...så det kunde sonen tvärglömma!

Läste så klart lite "hamster sidor" och höll på fnissa...det finns seriösa uppfödare?! Man ställer ut hamstrar?! Ehum...jaha och vad gör man då rå? Jag menar...en hundutställning är väl en sak, har man hamstrar i koppel & trippar runt på ett bord? Får de poäng för fin svansföring? Vad? Eller petar man bara på dom & om dom inte bits så är dom BIS?

Förlåt alla seriösa utställare..men min fantasi...mohahaha...mnja. En sak jag inte gillade med hamsteruppfödares hemsidor är att de knappt har bilder på kullarna, jag menar hur fan ska man veta vad som är vad, måste man skaffa sig en hamsterbibel för att fatta raser, teckningar & annat?!

Måste helt klart spana in en utställning, bara för det låter så kul...sen får vi väl se om våra kamakazee girls kanske får ett pris...Bäst i sving klassen?! hahaha...nä fan, man kanske ska ninna nanna nu, men kul låter det i mina öron.

Ungefär samma sak som när vi hade sköldpaddor, så hittade jag en uppsjö av fanatiker som käbblade på nätet om det med...men vill icke minnas utställningar där...men vem vet, kan vara avancerat det med!

Som tur är så har vi bara två bitchar, så någon avel blir det inte tal om...den ena är en riktig surkärring, satsnabb & den andra är översocial och lite lagom seg...man hinner iaf se när hon sätter av. Man blir ju nervös...tänk om de rymmer å men herre gud...hitta en dvärghamster jo tjena, de kan ju prångla in sina små rumpor överallt...sen blir de lagom glada då man hittar dem (syskon hade sånna förut...gissa vem som fick leta efter dem & få fingrarna avhuggna av en surkart som blev busted...)!