...när vi var små...va vi som rabiessmittade apor
En sak vi älskade att göra, syrran & jag...var att driva pappa till vansinne, helst när han körde bil! Vi kunde starta låtsasbråk, bara för farsan har såna långa roliga svär harranger...eller tvärnita.
Vi var som små rabiessmittade apor, tjattra, slogs & skrek och "grina" tills han exploderade: sju miljoners jävlars jääääävlar, nu lägger ni av era (sen kommer det bästa, som vi alltid garva åt) RÅTTPITTAR?! Eller så kunde han tvärnita...kliva ur bilen & hoppa jämfota av ilska...oxå askul att se på!
Men som räddast blev vi en gång, när han plötsligt svängde av på en skogsstig, öppna dörren & bara sa heeelt kolugn..Kliv ur bilen, ha det bra, vi ses hemma om ni ens hittar hem!
Vi grina krokodiltårar, pinka nästan ner oss, lova att va snälla...ja, tills nästa bilfärd, då vi glömt bort det!
Sen en annan gång rotade vi i bokhyllorna, efter gud vet vad...hitta ett litet paket som det stod MAMBA på, den var som bekant en bild av en tecknad orm på...baksidan va genomskinlig...så man såg en rullad korv där va...plastringen fick ju oss att tro det va en RIKTIG orm, fast krympt då rå. Precis som pappas torkade sjöstjärna i bokhyllan (som vi för övrigt trodde skulle börja leva igen, om vi stoppa den i vatten..and we tryd)
Så klart...vi illtjuter...kutar i 280 till köket, heeelt hysteriska -Pappa, pappa det ligger en orm i bokhyllan!!!!
Paps ser mighty konfuderad ut...en orm?! Vad snackar ni om?! Släpa pappa i handen till bokhyllan, ögonen höll på ploppa ut ur skallen när vi hoppa & peka...sen ba, får vi öppna? Lever den?!
Pappa illröd, väser först varför rotar ni i bokhyllan?!
-Men ÄR det en orm eller?!
-Nej, det är ingen jävla orm...sliter åt sig paketet & dundra ut till köket, knäpptyst!
Han försökte på alla sätt & vis finta oss...snacka om ngt annat...men ormen...hmm?! Varför hade pappa en orm i bokhyllan? Varför gömde han paketet (vi lyckades hinna se att det fanns ju FLER ormar)?!
Är ju så man dog av garv, när man blev äldre & insåg vad Mamba var...fattade genast varför papsen knep igen!
Ouff...vilka minnen man har *ASG*... min son hittade "kinesiska ballonger" hemma i byrålådan, för några år sedan! Hur reagera man själv...det är inga jävla ballonger, rota inte bland mina saker!!!
Där satt han med 17 öppnade gummin runt sig & ville att man skulle blåsa upp de kinsesiska ballongerna...att man ville det eller?! Och pedagogisk som fan var man då, eller?!
Morbror berätta för han för ett år sedan, att det var knullgummin, kondomer! Skiiiit kul -HA HA...du har kondomer hemma...ha ha du knullar!!!
Illröd återigen...gled man ut ur rummet, knäpptyst! Jupp, så är det med blommor & bin vettu, när man blir tagen på sängen & gapar i tomma intet!
En annan såndär mighty pinsam sak...sonen kom hem från skolan, hade lärt sig ngt nytt! Tryckte tungan mot underläppen & frambringa ett sånt där ljud...smackande...som japps...det låter i sänghalmen va!
-Vet du vad det där är?! Man ba..näää, vad är det?! -Så låter det när man knullar!
Ja men tjena, ska bara ta ut hunden på en promenad sörru...återkommer lite lejter va! Garva så jag dog!!!
Kids...farliga saker!!!
2 Comments:
;o):-O))):-o) men du jag döööör av garv!! Tårarna rinner.
Vår lille gosse satt på t-banan med mig och sa högt och ljudligt=
*Mamma jag såg en tant som slickade på en snopp i natt*
Han hade fått på nån av porrkanalerna mitt i natten.
Vi som inte hade dem ens engång, men de körde nån gratisperiod som reklam..*sucka*.
Om sonen ändå hade en hes och tyst röst, men icke.;-))
Kramelikram!
Det är ju det som är det sköna med barn, de säger ALLTID saker HÖGT! Konstarerar & funderar HELST på allmän plats!
En kompis son, snacka med morfar (superhomofob)på café: Morfar är du böööög? -Ät din glass!
Men morfar vad är BÖÖÖÖG? -Ät din glass, sa jag!
Min egen på buss: Mamma, varför är farbrorn så tjock? Kan han äta upp mig?
Viskar NEJ, tyst man säger inte så!(farbror illröd, satt framför oss)
Men han är ju JÄTTETJOCK, har aldrig sett en så tjock farbror!
-Ja men han kanske är sjuk, tyst nu!!
AMEN HURDÅÅÅÅ?
-Tyst, vi pratar om det sen istället!!!
Skicka en kommentar
<< Home